linneasjostrand

Som jag skrev i foregaende inlagg besokte vi Killing fields nar vi var i Phom Pehn, ett besok som ingen av oss lar glomma. Vi borjade besoket pa Toul Sleng, som nu ar ett museum men som hade varit en skola men som anvades som en tortyrkammare under de roda khmerernas styre. Hit skickades manga av dem som de roda khmererna inte tyckte passade in i deras nya varld. Framst var det de intellektuella som rakade i ovader och skickades dit. Pa Toul sleng bodde fangarna i sma celler, murade eller av tra. En av dem som overlevt tortyren var en konstnar som gjort malningar om hur det var att leva pa det stallet. Han hade malat bilder pa folk som vars fotter hangde i snoren som torterades till de svimmade for att darefter stoppas i en hink med vatten sa de vaknade och tortyren kunde fortsatta. En annan tavla forestallde en ung man dar fangvaktarna klippte av hans naglar for att sedan spola dem i sprit. Tortyren fortsatte till att manniskorna erkande de brott de var oskyldigt anklagade for.

Efter att de blivit torterade var det vanligt att, om de inte dott i Toul Sleng, de skickades till Killing fields dar de snabbt avrattades. Vi fick se halen efter massgravar som de gravt upp pa 80-talet. Omradet med massgravar var stort och de hade annu inte hunnit grava upp alla. For bara nagra ar sedan kunde man inte besoka killing fields eftersom det var en sa oerhord stank pa stallet att det inte gick att vara dar. Over hela omradet stack det benbitar och kladhogar upp ur jorden och gamla tander som spolats fram vid regnet lag pa stigen. Hela stallet kanns valdigt surrealistiskt och det var inte utan att vi gick och diskuterade likheter med Auschwitz. Var guide hade forlorat nastan hela sin familj under den har tiden och han berattade for oss hur ont hans hjarta fortfarande gjorde nar han tankte pa dem. Han var ocka en av dem som hade gravt upp massgravarna i borjan pa 80-talet. Det ar beraknat att ca: 17 000 manniskor dog pa Killing Fields och att 1.5-2 miljoner dog under deras styre (nastan 1/4 av landets davarande befolkning)

Igar var vi pa Angkor Wat och besokte lite tempel. Sammanlagt finns det ca:300 tempel inom omradet. Vi borjade klockan 5 pa morgonen for att vi skulle hinna se soluppgangen. Vid 4 kom vi tillbaka, helt doda. Vi hade tyvarr ingen guide, forutom pa ett stalle, men den var inget vi hade planerat. Da vi skulle ta kort kom en polis fram till oss och erbjod sig att fota. Sedan guidade han oss genom hela templet. Kul med gratis, tankte vi, men som pappa sager ''ingenting ar gratis'', sa vi fick punga ut med 5USD. Det var det vart.

Templen som ar flera hundra ar gamla ar anda i forvanandsvart bra skick. Pa manga stallen har det vaxt stora trad pa byggnaderna, vilket bara bidrar till dess charm. Pa 70-talet borjade man att restaurera byggnaderna, men under Pol Pots styre sa slutade man och flera saker blev istallet forstorda eller stulna. Da man borjade renoveringen pa 70-talet tog man ned manga stenblock for att sedan satta tillbaka dem. Men da Pol Pot styrde dog de flesta av manniskorna som jobbat med detta och ingen vet darfor vart stenblocken ska ligga. Idag ligger dem istallet pa olika stallen vid templen, som bevis pa att de finns och Pol Pots regim.

d